20 september 2006.

Djurgården låg sex poäng bakom serieledande AIK, men en seger i det stundande derbyt skulle betyda att det fanns goda chanser att försvara sin allsvenska titel.

Inför matchen bjöd klubbens tifogrupp ”Fabriken” på en av de mäktigaste läktaruppvisningarna i svensk fotbollshistoria.

Först: Två efterlysningar, en från Hammarby och en från AIK, som efterlyser pokalerna för allsvenskan och svenska cupen.

Sen: ”The Usual Suspects”, en lek med temat från filmen med samma namn. Finansiärerna Tommy Jacobson och Bror Anders Månsson, ordföranden Bo Lundquist, tränaren Stefan Rehn och klubbdirektör Bosse Andersson ”pekas ut” som de skyldiga till att Bajen och Gnaget inte sett röken av bucklorna på flera år.

Vände till kris

Budskapet var tydligt, en hyllning till personerna som gjort Djurgården till Sveriges bästa fotbollslag.

Djurgården förlorade derbyt med uddamålet. Knappt en vecka senare är krisen ett faktum när laget också förlorar mot Gefle med 0–2.

Två raka allsvenska förluster har inte hänt sen headcoach Kjell Jonevret tog över laget två år tidigare. Fansen är vansinniga och kräver att huvuden ska rulla.

Jonevret petas omedelbart från sin post.

Målet: vinna allt

För att förstå hur två förluster förvandlades till katastrof får vi gå tillbaka till februari samma år.

Djurgården hade oväntat vunnit både allsvenskan och svenska cupen 2005 och under ett möte på Bosön presenterade styrelsen, med Bo Lundquist i spetsen, målsättningen för 2006 inför spelare, tränare och utvalda fans.

  Seger i allsvenskan.

   Seger i svenska cupen.

   Seger i Royal League.

   Gruppspel i Champions League.

Spelarna trodde inte sina öron.

– Folk höll på att trilla av stolen. Naturligtvis blev supportrarna glada, men det satte en oerhörd press på laget. Glädjen försvann. Plötsligt var det inte okej att

spela en enda match oavgjort. Allt utom vinst var ett misslyckande. Hade vi ett så bra lag då? Tveksamt, berättar en av dem som deltog på mötet.

September 2008.

”The Usual Suspects” är ett minne blott.

Stefan Rehn lämnade skutan redan efter 2006 års säsong för att bli huvudtränare i IFK Göteborg.

Bo Lundquist hoppade nyligen av sin ordförandepost efter en supporterkupp. Han anklagades bland annat för att driva föreningen med diktatorsfasoner och för att ge ett alltför okritiskt stöd till den nya huliganlagen.

Tommy Jacobson lämnade därför sina uppdrag i protest.

Bror Anders Månsson upptaxerades i våras med 84 miljoner kronor. Nu är han misstänkt för ekobrott och kronofogden har tagit hans tillgångar i beslag.

Ingen seger på åtta matcher

Samtidigt ligger Djurgården just nu elva i den allsvenska tabellen, 23 poäng efter serieledande Kalmar. Under våren och sommaren hade laget en svit på åtta allsvenska matcher utan seger.

– Det är många matcher kvar, men ligger vi här efter 30 omgångar är det ett stort sportsligt misslyckande. Samtidigt måste man vara realistisk. Ser du på Kalmar och Elfsborg som ligger i toppen har de något som vi inte kunnat ha, kontinuitet. Det handlar ju om alla skador, vi använde oss aldrig av så många spelare under något av guldåren. Men vi har ett derby kvar, och Sportbladets pokal ”Bäst i stan” är en bra morot, säger Bosse Andersson, den ende av de misstänkta som är kvar i klubben.

Vad har ni lärt er av 2006?

– Man lär sig alltid något inom fotbollen, saker förändras hela tiden.

Norr om stan är läget inte så mycket mindre prekärt.

Tränaren Rikard Norling hyllades som en hjälte när han höll på att ta AIK till allsvensk guld under comebacksäsongen.

Norling ifrågasatt

Redan då fanns en målsättning från styrelsen, som vid flera tillfällen offentliggjordes av ordföranden Per Bystedt, att AIK 2010 skulle vara Nordens ledande fotbollsklubb.

I dag ligger AIK på en allsvensk sjätteplats, tre poäng före Djurgården.

Tränaren Rikard Norling är inte lika hyllad längre och från supporterhåll hörs allt fler rop om hans avgång.

Klubbens vd Charlie Granfelt säger att målsättningen ”Nordens ledande klubb” handlade om hela organisationen, inte bara det sportsliga, och att klubben borde varit tydligare med det.

– Det finns kanske anledning att vara lite ödmjukare. Vi har tagit ett SM-guld de senaste tio åren och två de senaste 70. Våra mål måste vara realistiska och tydliga, vi får inte ge oss hän och bli alltför passionerade. Det får vi lämna åt supportrarna, säger han.