Kebs krönika
Kebs fotbollskrönika:

Gefle svårslaget hemma...

[07-06-18]
  blött
Det blev mållöst i ösregnet på Strömvallen - här en blöt situation med Mathias Woxlin som dominerande matchen. Foto: Gun Wigh
 

Gävle, måndag
Gefle IF är erkänt svårslaget hemma på konstgräset. Obesegrat hittills. AIK blev det femte laget som fick erfara det i vår. Det blev mållöst i ösregnet på Strömvallen inför hela 6.767 blöta åskådare och fortfarande har GIF-målvakten Mattias Hugosson bara släppt in ett baklängesmål på hemmaplan.

De här båda lagen har även svårt att skilja på sig - tredje raka mötet sedan ifjol som det blev oavgjort.
GIF låg närmast segern, sett till stolpträffar i varje fall.
Först prickade René Makondele stolpens utsida efter en halvtimme i första halvlek och sedan träffade Petter Österberg ribbans tvärslå med en hård skruvad frispark i 58:e minuten.
Lägg därtill att planens store jätte, Mathias Woxlin, lyrade en boll som utmärkte AIK-keepern Daniel Örlund med ena handen tippade till GIF:s nionde hörna. Det skedde när en dryg kvart återstod.
AIK å sin sida hade en stolpträff, även det i utsidan av mål-Hugos högra stolpe, genom lagkaptenen Daniel Tjärnström när blott fyra minuter återstod. Det inträffade under den fina slutspurt som Gnagarna presterade under sista kvarten.

Dessutom fläkte sig in hopparen Pavey och förpassade bollen strax över ribban i matchens slutminuter.
Där kunde AIK mycket väl ha avgjort - men Woxnas lyrboll var snarlika AIK-arens, så mållöst och delad pott är trots allt inte mycket att säga om.
Samme Pavey hade även en kanon rakt på Hugosson efter att back-Hedlund först träffats i skallen av bollen, utan domarsignal - och i momentet efter skrek AIK:arna förtvivlat efter straff på hands inne i bortre straffområdet.
Från läktarplats gjorde nog domare-Hanssson rätt som friade.
Det var chanserna det - på det svårspelade och chansartade genomblöta underlaget.
AIK:s tunga slutkvart kunde ha gett den första segern efter de fyra föregående matcherna - en cupmatch då inräknad - och tväremot på sistone så spurtade solnaiterna ihärdigt men utan att kunna sätta pricken över i:et.
De båda lagen kämpade framgångsrikt i blötan.
Allra mest och bäst krigade Mathias Woxlin på mittfältet, som var planens dominerande figur tillsammans med AIK-inhopparen i paus, Khari Stephenson, som med sin tyngd och framåtanda fick ordning på gästernas attacker i andra halvlek.

Något märkligt att AIK-tränaren Rikard Norling inte valde att spela med honom redan från start.
- Vi ville ha bredd på spelet på kanterna och det var mycket därför som han inte startade, sa Rikard som förklaring.
AIK, som i likhet med Helsingborg tippats som topplag och rent av guldkandidater, saknar för närvarande tydligen båda den erforderliga och viktiga tryggheten i sitt spel. Som AIK exempelvis hade under fjolårets lyckosamma allsvenska comeback-säsong. Eller berodde det då månne på att Gnagarna spelade över sin förmåga?
Försvaret har läckt tidigare i vår men får nu godkänt, där ex-GIF:aren Patrik Karlsson spelade sin fjärde match från start, och tillhörde en av de bästa i Gnaget. Utan att direkt glänsa i sina offensiva framstötar, som han ofta gjorde i den himmelsblå-tröjan.
Den här gången spelade Kolsäckarna mera rakt än vanligt och kom ofta förbi GIF:s starka mittfält, där Johannes Ericsson trivdes när Woxlin åter var med efter sin avstängning och lagkapten Jossa kompletterade Woxlin på ett säkert sätt.
- Vi fick kriga och kämpa hårt - och gjorde det sjuhelsikes bra mot GIF:s välorganiserade lag och vi spelade oss ofta förbi deras erkänt starka mittfält med Woxlin i spetsen, sa tränare-Norling. I avslutningsögonblicket var vi däremot inte riktigt lika bra.

Ungefär som fallet även var med Gefleiterna.
Inför ögonen på bland andra förbundskapten Lars Lagerbäck och Brynäshockeytränaren Leif Boork, gjorde hemmalaget ett bra intryck och kampviljan avr stor.
- Det blev långa bolltransporter i blötan och kraften fanns inte riktigt kvar i slutskedet, sa GIF-tränaren Per Olsson, som liknade matchen med en boxningsfight, där båda lagen förgäves jagade målchanser.
- Det var ytterst svårt att få fast bollen i avgörande lägen, detaljer som blev väl synliga när det var så oerhört blött och tungsprungret som det nu blev på konstgräset.

När matchen inleddes gynnade det spelet, då det kom lite regn redan timmen före avspark.
Men allt efterhand regnet tilltog och kulminerade i rent ösregn under slutet av första halvlek och avtog först i matchslutet med t o m solsken och regnbågens alla färger som kvällsgestalt över Strömvallen - så fastnade bollen till slut i de stora vattensamlingarna som bildades.
Och det var väldigt, väldigt svårt att överhuvud taget få till några vettiga kombinationer och något bra passningsspel.
Felpassen var många, men det är inget att säga om. I stället måste man ge massor av beröm för kampviljan hos de båda lagens aktörer. Det ska premieras högt.
Det blev således inga mål alls i målprotokollet denna gång efter 2-2 i förra årets premiär på Råsunda och sedan 1-1 i höstas i returen i Gävle.
Det var kanske som Pelle Olsson konstaterade:
- När vi möttes i februari på Skytteholm öste vi båda in mål, det blev 4-4 till slut - men den här gången var det andra krafter som styrde tillställningen.
Nämligen underlaget.

Det aktualiserar förstås återigen allsvenskt spel på konstgräs.
AIK-tränaren Norling fick frågan av Aftonbladets krönikör, förre gävlebon och GD-medarbetaren under min tid Peter Wennman, hur han såg på spel på konstgräs-underlag.
- Ja, vi trivs helt klart bättre på naturgräs och jag hoppas att de flesta av landets allsvenska arenor fortsättningsvis får behålla det underlaget. Men jag har varit tränare i Sundsvall med Giffarna och vet att konstgräs behövs på en del håll.
Så några bortförklaringar från AIK:s sida om underlaget var det definitivt inte.
Förutom Mathias Woxlin, som var magnifik i sitt slit och sitt starka spel på mitten, tyckte jag att Anders Wikström går från klarhet till klarhet som ersättare för Magnus Wikström, och framför allt är ex-brynäsaren så mycket snabbare och intensivare i sitt spel än vad mer långsamme Magnus var.
Anders har onekligen snabbt växt till en värdefull kugge i GIF:s starka försvarsdefensiv.

Keb Eriksson
keb.eriksson@gd.se



luft

luft
luft
luft