Varje allsvensk fotbollsmatch som måste avbrytas är en skandal. Men efter den här säsongen är alla inblandade så avtrubbade att det nästan blir normalt att en allsvensk domare beordrar spelarna av planen på grund av supportrarnas dumhet.

På måndagskvällen hände det igen.

Lagen tvingades av planen i bara sex minuter den här gången efter att bägge klackarna valt att tända på tillräckligt mycket pyroteknik för att lysa upp en mindre stad i början av andra halvlek.

Artikeln fortsätter...

Det var synd och det var dumt. Inte bara för avbrottet, utan mest för att klackarna tog udden av sin egen tysta protest i början av derbyt.

Det var över 24 000 på Råsunda. Ändå var det tyst och stilla som på en gammelsvensk begravning när derbyt inleddes med tio tysta minuter från klackarnas sida.

Och det är det som kommer göra den här matchen historisk. Inte målet, inte Kennedys kvickhet.

Inte ens spelavbrottet och bengalerna.

För tio döda minuter på ett derby är nästan plågsamt långt.

Klackarnas protest mot allt och alla, mot det egna stöket, mot nya lagar, mot fotbollsförbundet och mot oss journalister blev en kraftig uppvisning i supportermakt.

Funkade det?

Ja, delvis. Det brukar vara bättre stämning när mitt favoritlag, Råsundas 01-or, spelar match i S:t Erikscupen. Och det brukar vara mer ljud när AIK:s damer spelar i ettan på Skytteholms IP några hundra meter härifrån, och alla som varit i närheten då vet att de matcherna inte medför risk för några hörselskador.

Den stora tystnade var en obehaglig påminnelse om hur andefattig svensk fotboll är utan sina supportrar och hur stor del av underhållningen de utgör.

Man kunde nästan höra kunderna beställa rostad lök och extra senap till korven på Östra läktaren från andra sidan arenan.

Det är första gången jag har hört en spelare vråla ”Akta rygg” på ett derby inne på Råsunda och jag hoppas att det aldrig händer igen.

Nej, så vill vi inte ha det.

Men vi vill inte heller ha fler avbrutna matcher.

Jag vet inte om det blev bråkigt på stan efter matchen när detta skrivs. Men nu fortsätter dubbelderbyt i Globen. Då får vi veta om hockeyn är på väg mot förra säsongens kaos eller mot något annat.

På Råsunda krävde supportrarna dialog och visade sin makt.

Men varför ska man lyssna på dem som tvingar spelarna av plan?