Det nya AIK som Richard Money pratat om, visade upp sig i bortamatchen på Råsunda mot serieledarna Djurgårdens IF. Det nya AIK består av många välkända ansikten, men också av snabbare spel och passningar, en tät tyngd på mittfältet, snabba och genomtänkta passningar upp mot anfallare, en rejäl dos vilja och hjärta, men än så länge också en viss oförmåga att göra mål. Eller som Fredrik Björck uttryckte det efter matchen "man vinner inte allsvenska matcher på bara ett mål i dag".
AIK öppnade bra med ett snabbt och vägvinnande spel. Redan i andra minuten var Daniel Hoch på väg att dribbla sig fri framför Djurgårdsmålet men blev lite märkligt avblåst för offside. Strax efteråt var Martin Åslund på väg mot en stickare framför mål, men Isaksson hann fram precis före.
I tredje minuten slog Derek Boateng en lysande boll ut till Daniel Tjernström på vänsterkanten. Tjerna fullföljde löpningen med boll och slog ett vackert inlägg som styrdes ut till hörna av en försvarare. Tjerna sprang över och slog högerhörnan, en utmärkt hörna som Boateng var först på, men nicken gick över. Bara halvminuten efteråt, bröt AIK ett DIF-anfall. Kwame Quansah fick bollen, spelade sig fram i samspel med Hoch. En passning ut till Stefan Ishizaki på högerkanten som skjuter strax utanför.
Sedan följde några offensiva DIF-minuter, innan AIK återtog initiativet. AIK spelade snabbt och säkert med många vackra kombinationer med två eller tre spelare inblandade. Den farligaste chansen var en frispark i 20:e minuten, som Krister Nordin sköt tätt utanför Djurgårdens högra stolpe.
De första 20 minuterna bjöd på högt tempo och ett varierat och ofta finessrikt spel. Och på tät och hård kamp och vilja från bägge lagen.
Quansah gjorde några fina dribblingar och fintade i 30:e minuten innan han slår fram en passning till Hoch, som inte riktigt når fram.
Håkan Svensson tvingas i 38:e minuten göra en snygg räddning på en Källströmfrispark. Det snabba uppspelet hittar fram till Hoch och Kwame som växelspelar med varandra tills Kwame slår en passning som friställer Hoch, som lägger in bollen via en touch på Isaksson. 1-0.
Glädjen varar bara i två minuter och en sekund innan den Ouden i sin tur frispelas och kan lägga in bollen förbi Håkan. 1-1. Håkan tvingas sedan göra en rejält svettig räddning efter en fullängdsslängning strax före halvtidsvilan.
AIK dominerade matchens första tjugo minuterna. De nästa femton blev ganska jämna med färre farligheter i närheten av målen och de sista tio minuterna gick med ett visst Djurgårdsövertag.
Den andra halvleken inleddes lite virrigt från AIK:s sida. Bland annat var det lite panikspel i försvaret runt den 48:e minuten. Därefter återtog AIK initiativet igen. Ishizaki fick läge för ett volleyskott i 50:e minuten, efter mycket bra förspel av Boateng. Skottet gick dock högt över.
Ett härligt samspel Åslund-Ishi-Hoch skapade oro i DIF-försvaret, som dock lyckas fösa ut bollen till hörna.
I 60:e minuten chansar Hoch på en lobb långt utifrån planen, Bollen går över Isaksson, men tyvärr också strax över ribban till inspark.
Två minuter senare bjuder Boateng, Åslund och Kwame på en samspelsuppvisning på kanten, som leder till ytterligare en hörna. AIK har ett grepp om både match och spel under andra halvlekens första 35 minuter. Man kommer också till flera avslut, men saknar den avgörande kylan och skärpan. Ändå känns det som om ett mål är på gång.
I 83:e minuten blir det också mål. Snöpligt nog på fel sida av planen. Wowoah får en boll ute på högerkanten och slår ett inte särskilt hårt, men lömskt knorrat, skott som tar i Håkans högra stolpe och in i den vänstra gaveln. 2-1.
AIK slet, kämpade och försökte nå en kvittering, men trots tre tilläggsminuter blev det inga fler mål.
AIK gjorde sin kanske bästa allsvenska match för året, tillsammans med vårens MFF-match. Den här kvällen visade man till stor del upp det spel Richard Money pratat om och strävat efter. Spelarna visade också upp en stor vilja och hjärta, de vek aldrig ner sig och de spelade med stor och behärskad aggressivitet. AIK fick totalt fyra varningar mot DIF:s tre, men mängden varningar berodde snarare på högt tempo än fult spel.
Håkan fick göra flera högklassiga räddningar och kan inte lastas för målen. Försvaret höll hög klass. Jag tycker nog att ytterbackarna, Pelle Nilsson och Tjerna, överglänste det säkra mittbacksparet denna kväll. Både Pelle och Tjerna deltog dessutom bra i det offensiva spelet, utan att ge några katastrofala luckor. Tjernas högerhörnor är ett giftigt anfallsvapen. Kanske det bästa vi har vid fasta situationer.
AIK spelade i praktiken med en 4-3-3-uppställning. Mittfältet utgjordes oftast av Åslund-Nordin-Boateng, som alla tre gjorde en utmärkt match. Det är roligt att se Åslund nu när kroppen verkar återhämtad. Han lyser av spellust och vilja och har snabbt fått upp ett bra tempo och spelar inte så omständligt och svårt som han ibland gjort under de senaste åren.
Ishi-Hoch-Kwame var topptrojkan, men rörligheten i spelet var stor och positionsbyten förekom ofta. Den som kanske märktes minst var för ovanlighetens skull Ishi. Hoch jobbade kopiöst hela matchen och orkade ändå tiden ut. Han var vid 4-5 tillfällen bara centimetrar från ytterligare målmöjligheter.
Djurgården är bra i år och tunga att möta. Vad som skiljer lagen åt är främst att DIF har ett system i spelet som alla kan och är trygga i, medan AIK fortfarande är i inlärningsstadiet. Så känns det i alla fall som åskådare. När laget dessutom fått spela med Kwame och Boateng i ytterligare några matcher, torde deras något annorlunda, "osvenska", spelsätt ge ytterligare spets och variationsmöjligheter i anfallsspelet.
Vid presskonferensen som Richard Money i egenskap av bortatränare inledde, sa Richard att vi spelade bra, han var stolt över spelarna, deras prestationer och vilja och att det var synd att det inte blev åtminstone en poäng. Han inledde med att konstatera att det var det här han strävat mot när han ville skapa det nya laget.
Sören Åkerby verkade både tagen och lite skärrad och erkände att AIK spelade bra och hindrade DIF från att spela sitt vanliga spel, att AIK tvingade dem till ett omständligt spel som inte passar dem.
Richard fick några följdfrågor och sade då bland annat:
-att han var glad och tacksam från det stöd han fått från klubben även under den resultatmässigt tunga perioden
-att AIK var allas villebråd, inte minst pressens
-att han tyckte att Jonas Thern var ute och cyklade när han tyckte att Stockholmslagen fick fördel av domarkåren
-att nästa år skall AIK att slåss däruppe med DIF
-att han var nöjd med det spelarna visat upp
-att vi måste utnyttja chanserna bättre, det gäller att göra mål
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
AIK Gult kort till 
AIK 0-1 Mål 
Slut på Första halvlek/perioden