Inge Bengtsson

Inge Bengtsson kom från Anderstorp i Småland och via Halmia och Gnosjö hamnade han i AIK i slutet av 1950-talet. Det var efter bra spel i landskapslaget, med AIK-ledare spejandes på läktarna, som kontakten med AIK knöts.

Inge Bengtsson kom till Råsunda och AIK när fotbollen var som allra störst i Solna, i samband med VM-turneringen 1958. Inges allsvenska debut skedde samma höst och från september 1958 och sju år framåt var vänsterytterplatsen i AIK, med några matchers undantag, synonym med Inge Bengtsson. Tillsammans med Lennart Backman bildade han en vänsterving som haft få motsvarigheter i AIK:s långa historia. Inge var den vänsterfotade, ambitiöse och duktige passningsspelaren som skapade utrymme för andra att briljera. Bruno Nyberg, först lagkamrat med Inge och senare lagledare, menar att Inge Bengtsson var "mycket lojal, jobbade hårt, hade en tung kropp men en härlig vänsterfot och spelade alltid vänsterytter". Jim Nildén, AIK:s meste 1960-talsspelare, instämmer i Brunos kommentar men tillägger att Inge som person var "blyg och tillbakadragen".

Några matcher framstår lite extra i Inge Bengtssons karriär. Kanske allra mest den otroligt spännande upplösningen av 1962 års kvalserie där AIK i sista matchens sista sekunder, genom Benny Söderling, gjorde det mål mot Halmia som krävdes för att gå upp i Allsvenskan. Inge var andre gratulant när alla AIK:arna jublade ikapp efter målet. Inges medverkan i matchen var för övrigt osäker in i det sista. 40 år efter matchen avslöjade lagledaren Bruno Nyberg att Inge Bengtsson tidigt på matchdagsmorgonen knackade på hotellrummet och sade att han inte sovit en blund på hela natten. Bruno försökte lugna honom och Inge gick och lade sig några timmar och kunde senare på dagen ställa upp för spel. Inge Bengtsson var då, 1962, kanske som allra bäst och en av AIK:s viktigaste spelare i kampen om det allsvenska kontraktet. Han hade under division 2-året gjort nio mål på 21 matcher (jämfört med 13 allsvenska mål på 101 allsvenska matcher) och bidrog starkt till seriesegern och att AIK till slut kunde ta en allsvensk plats.

En annan match som förknippas mycket med Inge Bengtsson är AIK:s 4-0 seger borta mot Gais hösten 1964. Gais sladdade visserligen i tabellen men Inge blev för första och enda gången tremålsskytt i en allsvensk match. Tidigare samma höst hade han blivit tvåmålsskytt hemma mot Hälsingborgs IF. Han var annars inte den store målskytten. Han var framspelaren med den utsökta vänsterfoten. Inge Bengtsson var AIK:s vänsterytter med nummer elva på ryggen.

Text: Anders Johrén (2005)