AIK-modell blir till unik nationell RF-satsning

Med sina 150 000 medlemmar i 1 300 st skolidrottsföreningar (skol-if) på grund- och gymnasieskolor runt om i Sverige, är Skolidrottsförbundet den viktigaste aktören när det gäller elevidrott. I över hundra år har de arrangerat skolidrott och Skol-DM i alla stora idrotter. Nu blir boulen en prioriterad framtidssatsning för Skolidrottsförbundet.

Satsningen stöttas dessutom av Riksidrottsförbundet och dess projektgrupp Rörelsesatsning i skolan. Projektet initierades av Regeringen i maj 2017, för att stimulera till mer rörelse under skoldagen. Satsningen finansieras med särskilda statliga medel. Hittills har satsningen handlat om att stötta enskilda, lokala projekt. Skolboulen blir den första nationella satsning man gör och kommer att engagera Riksidrottsförbundets samtliga 19 st distrikt.

Som sk grenspecifikt stöd, finns även Svenska Bouleförbundet med i satsningen via sina distrikt och föreningar. Detta gör satsningen helt unik inom svensk idrottsrörelse. Det är första gången RF tillsammans med två specialidrottsförbund, samarbetar i en gemensam verksamhetssatsning.

Skolidrottsförbundet kommer att främst satsa på mellan- och högstadiet samt gymnasiet, där man har sin normala verksamhet. Riksidrottsförbundet kommer att prioritera låg- och mellanstadium, Fritids, Fritidsklubbar och de skolor som inte har skol-if. Man kommer bland annat att förse intresserade skolor med utbildning och startpaket.

Det är med andra ord stora resurser och krafter, som sätts igång i Skolboulesatsningen. Den bygger på en pedagogisk trestegs-modell, som AIK Boule tagit fram. Målet är att få elever som saknar rörelseglädje och rörelselust, att börja engagera sig i en rolig, social idrottsaktivitet som inte är besmittad av de negativa känslor som omotiverade elever kan känna för idrott och fysiska aktiviteter.

När boulen blir en rolig del av skolvardagen, går man in i nästa fas: att spela boule mot elever från andra skolor. Fokus ska fortfarande ligga på att vara en bred, rolig, social aktivitet där alla kan vara med. Genom att spela mot andra elever vänjs de vid tävlingsmomentet, även om känslan bara är att göra några roligt tillsammans med elever från andra skolor. Det ger Skolidrottsförbundets föreningar och distrikt möjlighet att arrangera en helt ny typ av breda Skol-DM.

På kuppen vinner man förhoppningsvis insikten om att idrott inte behöver vara något tråkigt och krävande, och att Skol-DM lika gärna kan vara som stora partyn där alla får vara med och t ex DJ:s spelar musik samtidigt som man spelar boule.

– Hela modellen bygger på ett nytt sätt att se på träning och tävling. Att idrott inte behöver vara som det alltid sett ut. Att idrott lika gärna kan vara som strategispel där man utmanar varandra på att spela smartast, och tränar för att spela kunna spela smart. Samma mekanismer som vid tv- och online-spel. Något nästan alla unga kan känna igen och knyta an till. Då kan man också locka elever som inte känner igen sig i och därför inte heller kan knyta an till ”traditionell” idrott.

Men varför just boule?

– Idrottsrörelsen har väl aldrig riktigt synkat med skolans värld, säger AIK Boules ordförande Jonas Almquist. Våra ledare och tränare är utbildade för att ta hand om motiverade barn. När idrottsrörelsen har kommit in i skolan, blir det på idrottsrörelsens villkor – inte elevernas. Skolans pedagogik och arbetssätt, bygger på andra premisser än idrottens pedagogik och arbetssätt.

– Med boulen kan vi jobba på ett annat sätt. Vi möter eleverna som de är och jobbar med nycklar som kan väcka elevernas nyfikenhet och intresse. Elever väljer inte ämnena i skolan. Därför blir lärarnas uppdrag både att väcka elevernas motivation till lärande, och sedan göra det till utgångspunkt för kunskapande. I AIK-modellen för skolboule, jobbar vi på samma sätt: först skapa motivation, sedan lust till kunskapande (träning), sedan lust till att använda sig av kunskaperna (tävling).

– Jag tror att detta sätt att tänka gett både Skolidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet ’Aha’-upplevelser och fått dem förstå hur man måste jobba för att kunna skapa mer daglig rörelse i skolan. Jobbar man som idrottsrörelsen traditionellt jobbat och för in det i skolan, kommer man bara att nå de som redan är motiverade till rörelse och idrott. Man missar de som behöver de dagliga rörelseaktiviteterna bäst.

– Lika viktig är insikten om att det tar tid att vända attityder på djupet. Man måste ta små, små steg i taget och över lång tid. Under tiden måste eleverna också känna delaktighet, att de kan påverka och därmed ”äga” sin aktivitet. Annars blir det som Nyårslöftena om att börja träna – man går ut för hårt och för ambitiöst, för att bara köra i diket några veckor senare och sluta helt med träningen. Den lokala skolboulesatsningens ambitionsnivå, måste utgå från eleverna och inte den verksamhetsansvariges ambitioner.

– I grund och botten handlar det om icke-linjär pedagogik och den enklaste formen av motivationspsykologi. Att skapa en rolig yttre motivation, för att väcka den inre motivationen och låta den ta över och driva på.

– Dessutom är boulen förvånansvärt lätt att koppla samman med skolans uppdrag och de prioriterade mål som finns i läroplanerna för Fritidshemmen och Grundskolan.

– Om man slutar att knuffa över allt på idrottslärarna och låter pedagoger, lärare och skolledare reflektera över vilka pedagogiska mål som boulen på ett enkelt och roligt sätt tränar och begripliggör, förstår man att boulen inte bara är en aktivitet utan också ett verktyg man kan jobba med pedagogiskt och koppla till annan undervisning.

Vägen fram Skolidrottsförbundets och Riksidrottsförbundets beslut om gemensam storsatsning, har inte varit enkel.

– Det är som att komma på en bra låt och känna att det kan bli en riktig hit. Du kommer att vara beroende av andra människor. Människor som tror på låten och som har musklerna att förvandla låten till en hit, skrattar Jonas med eget förflutet artist.

Skolboule-modellen skapade Jonas Almquist som nytillträdd ordförande för AIK Boule 2017. Föreningen hade kört i diket och tappat nästa alla medlemmar.

Dessutom dras boulen med stora anläggningsproblem i Stockholmsregionen, som resulterat i att ungdomsverksamheten varit snudd på obefintlig de senaste 25 åren. Vad kunde då vara mer kaxigt, rikta strålkastarljuset på AIK Boule och skapa framåtenergi i föreningens nystart? Jo, att ta fram strategier för hur man skapar barn- och ungdomsverksamhet i en liten, snudd på anonym sport utan bouleanläggningar. Och lösningen var att bygga en barn- och ungdomsverksamhet utifrån skolboule och öppen sommarlovsverksamhet. Sommaren 2019 deltog över 500 st Solnabarn i de olika sommarlovsaktiviteterna.

– Lägger man boulen sida vid sida med skolan och deras uppdrag, är det mer som förenar än skiljer dem åt. Medans eleverna skrattar och har roligt, tränas omedvetet förmågor som är prioriterade i läroplanerna. Samtidigt tränar boulen upp motorik och koordinationsförmåga, som gör läsinlärningen lättare. Det gynnar allt skolarbete.

– Dessutom stöttar och utvecklar boulen självkänslan, inte minst hos barn med en svag självbild och idrottsidentitet. I boulen kan alla utvecklas och bli bra, utan att det blir trist och kravfyllt. Vi letar inte talanger och sållar bort de andra. Vi vill skapa talanger av alla.

– Så när övriga idrottsrörelsen idag sliter med att anpassa sin verksamhet till Barnkonventionen, behöver inte vi det. Vi har varit där redan från början. På det sättet är boulen unik inom idrottsrörelsen. Det handlar bara om att synliggöra det.

Det var när Skolidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet upptäckte grundtankarna i skolboulen, som deras stora intresse föddes. Men det har tagit 2,5 år och krävt massor av jobb och en monter på Pep Forum i november förra året för att komma dithän.

Pep Forum är ett årligt nationellt arrangemang på Karolinska Institutet, som arrangeras av Generation Pep. Det är i sin tur en nätverksorganisation startad av Kronprinsessparet, för att bl a stötta mer daglig rörelse i skolan.

– Skolboulen passar så bra in i deras verksamhetsidé, att jag tog ett möte med dem för att presentera skolboulen och tänket bakom. De gillade tänket så mycket att vi bjöds in att ha en monter på Pep Forum, för att andra skulle få ta del av tänket. Det var där Skolidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet fick upp ögonen för skolboule.

AIK:s skolboulemodell skapades för skolorna i Solna. Förutsättningarna för att förverkliga skolboulen i Solna, kändes goda. Liberalerna var 2017 det enda riksdagsparti som drev kravet på att göra Barnkonventionen till lag. Och kommunalrådet för Barn och utbildning, var liberal.

– Det gjorde att jag förstod att de skulle förstå skolbouletänket på ett djupare sätt, än bara som en idrottsaktivitet.

Men var det lätt att vinna Kommunalrådet Marianne Damström Gereben, var hennes förvaltning en svårare nöt att knäcka.

– De var minst sagt ointresserade. Tillsist svarade de inte ens på mejl eller telefonsamtal. Jag vara väl lite av ett pain-in-the-ass på dem, skrattar Jonas Almquist.

Men med den storsatsning Skolidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet nu ska göra på skolboulen, kan nya möjligheter öppna sig i Solna.

– Kommunalrådet Peter Edholm har bjudit in mig till ett möte med honom, Kommunalrådet Marianne Damström Gereben och den som är samordnare för Fritidsverksamheten vid Solnas skolor. Kanske får vi något att hända till sist, och innan Skolidrottsförbundets och Riksidrottsförbundets satsning når Solna. Det vore jätteskoj för oss och för de unga eleverna i Solna, men också visa politisk vilja och handlingskraft.

– Nästa nöt att knäcka blir anläggningsfrågan. Det kommer att behövas en bouleanläggning i Solna som ligger nära skolorna och dit skolorna enkelt kan ta sig under hela läsåret – inte bara ett par veckor i början och slutet av läsåret.

– Men jag är positiv. Jag tror att politikerna i Solna är medvetna om att det behövs en bouleanläggning i Solna för att kunna bygga upp en kommunövergripande skolbouleverksamhet. Om Skolidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet gör en gemensam, nationell satsning på skolboulen, måste det finnas tunga, viktiga skäl som ger de argument politikerna behöver för att ta anläggningsbeslut.

– Det finns många möjliga positiva konsekvenser av den kommande nationella skolboulesatsningen, säger AIK Boules ordförande Jonas Almquist.